Höststädning

En långhelg på bästa stället med trädgårdsstädning har passerat. Har bland annat plockat ur mina Mårbackor ur de stora utekrukorna. Förberett för deras vintervila i en rymlig plastback med en rejäl förminskning av jorden runt rötterna. Hoppas de överlever trots några grader för varmt inomhus än så svalt som de föredrar. Jag var så orolig för att frosten skulle tagit dem ifrån mig men det visade sig att oron var helt i onödan. I Sthlm har marken varit glittrande vit av kyla i två veckor.Brrr.....
 
På Gotland är det torkan, blåsten och det uteblivna regnet som varit den stora trädgårdsvandalisten. Knappt en droppe vatten har det kommit sedan vi var här senast! (tre veckor..) Jag har vattnat som en tok, alltså riktigt riktigt mycket, tänk att det är mitten av oktober och man vattnar som om det skulle vara högsommar. Men det är klart hela juli regnade bort och var ju som nästan som oktober! Ingen ordning alls! Men så vackert det nu är med dessa höstfärger. En och en annan blomma trotsar årstiden med sin bedårande skönhet fullt utvecklad. När en ros tittar på mig med alla sina tunna kjolar som ligger veckade likt finaste chiffong är det magiskt. Kolla bara hur underbar är den inte brevid den falnande äldre vissna rosen som skrumpnat ihop brun och låter den nya stråla och skimmra.
 
Och denna stockros....Men titta, som en japansk pappersblomma! Kommer ihåg när jag gick i skolan och gjorde pappersblommor av silkespapper....
 
Nu är trädgården ganska så städad, lite krattande kvar. Stenplockningen tar nog aldrig slut, har börjat att lägga dem på rad som en liten murgräns mot  vägen. Någonstans måste jag ju samla alla milijoner stenar som jag gräver upp och plockar, många gropar blir det när växter skall ned i den steniga marken. Känner att jag planterat och ödslat så mycket kärlek på mina plantor. Jag tycker att de snabbt ska visa tacksamhet och frodas och tillföra skönhet, gröna rum och magi till vårt paradis. Längtar så tills de växer på sig och blir de färgstämda och skyddande buskagen jag eftersträvar. Njuter av dem som små ännu så länge nu är i alla fall säkert de första 100 på plats.
Persikoträdet ser jag fram emot att följa. Drömmer om att sätta tänderna i saftiga frukter.
 
K r a m
.

Kommentera här: