Försök till Yoga

Tidigare i veckan gav jag mig själv ett löfte om att ägna mer tid åt mig själv. Passar ju bra när jag är ensam utan man och barn. Ja riktigt ensam är jag förstås inte jag har ju min kompis och lille älskling Mojje med mig såklart. Tur är väl det så jag har någon att prata,  pussa, krama och hänga med. 
Min och Mojjes ordinarie morgonpromenad på stranden skulle utökas med en yogastund. Jag satte mig bekvämt med benen i kors i sanden. Händerna vilade på knäskålarna och jag satt rak i ryggen med ett osynligt snöre som höll mitt huvud sträckt mot himmelen, precis som jag lärt mig. Allt var perfekt. Morgonsol, ljumma vindar som skapade vågornas rullande ljud när de skjölde sakta över strandkanten. Fågelkvitter från småfåglarnas sång från buskagen på stranden. Ett och ett annat skri från sjöfåglarnas igenomträngande läten där de lockar och varnar sina släktingar. Havet stod som fond framför mig medans stranden och skogen skapade en trygg kuliss bakom min rygg. Det var så vackert så det gjorde ont. Jag var tvungen att blunda. Kunde inte koncentrera mig, Jag försökte verkligen med närvarande andning. Djupt in genom näsan så lungorna var fyllda för att sedan låta luften sippra ut genpm munnen och avslutas med en lång suck så axlarna lossade sitt spända grepp. Jag kom inte till ro, hade glömt av mina enkla övningar, att hålla fokus. Inte blev det bättre av Sat Naaam Sat Naaam tre gånger. Mojje måste ha glömt att ljuden och orden liksom hör till, Han satte sig mitt emot mig och tittade intensivt och frågade på sitt sätt., -Vad är det för fel med dig`? Vad håller du på med? Kan vi fortsätta promenaden nu det här är tråkigt! Jag vill leka!
Allså det gick ju inte, blev full i skratt och la ner yogan. Tänkte senarelägga den tills vi var hemma, men då glömde jag bort det. Började gräva lite planteringsgropar i trädgården i stället. Lika bra det, så nu kan jag ploppa i fler buskar i de svarta hålen snart. Väntar på vattnet ovanifrån. Snälla snälla skulle bli så glad för ett rejält regn, det behövs. Nu är det torrare än i öknen. 
Avslutar dagen med att ladda ned avslappningsmusik. Vackert med violin och tvärflöjt. Det får bli en ackompanjerad kvällspromenad i stället. Hoppas Mojje accepterar det.
 
K r a m

Att vårda

Att ta hand om sig själv och vårda själ och kropp är viktigt. Det tycker jag och förmodligen de allra flesta. Men säkerligen slarvas det ibland, i alla fall gör jag det. Jag har knappt yogat något alls, jag har inte stretchat och tränat min stela kropp något. Jo visst, promenader och trädgårdsarbete har ju aktiverat mig, men men det fattas mycket. Och vad har hänt? Jo jag har ont och är stel som en pinne, knappt böjbar alls. Jag har haft värk i kropp och själ i sommar. Så dumt när jag vet att det är livsnödvändigt. Inte så att jag tidigare kört träningspass på gym och så. Trots att jag har en dotter som är PT och en annan som är instuktör i bodybalans! Men jag gillar inte gruppträning, så är det bara. Yogan är något annat.. något jag behöver. 
 
I dag är det måndag och början på veckan så jag bestämde mig för att nu fick det bli ändring. Beställde tid hos Visby spa för massage. Fy sjuttsingen vad ont det gjorde när massören som förövrigt var jätteduktig satte igång att reda  ut alla mina muskelknutor och frigöra MASSOR av packade slaggprodukter som hindrat mig från att dansa som en grasiös balettdansös. (skoja bara) Jag har på senare tid mer stapplat fram som en stel gammal gumma. Dock inte med käpp utan med spade. (sant) Vägrar att inte kunna gräva och är superirriterad för att det gör så inibomben ont när jag böjer mig. Nu har jag blivit masserad och insmord med olja, blodet flödar i mina vener. Jag har förmodligen blåmärken på kroppen i morgon men det känns helt ok. Ny tid är beställd till lördag. Känns bra att ta hand om mig själv. I morgonbitti blir det yoga på stranden, det lovar jag mig själv.
 
Att vårda materiella ting som bilen har också kommit i skuggan av min blomsterpassion. Den annars svarta lacken var täckt av det vita kalkstensdammet som yr från strand och grusade vägar. Vindrutan var matt ogenomskinlig och prickig av döda mosade insekter och annat skräp. Vilken tur att macken med biltvätt låg granne med spaet! Så nu så här i början på veckan kan jag väl säga att jag har ägnat en stor del av dagen med att vårda. Tvätten i vinden får symbolisera att från och med idag så är det skärpning som gäller, nya vindar! Jag ska ta hand om mig själv hela veckan lång...mina sista-semesterdagar. Nu får trädgården allt lugna sig, det är ju ändå vattningsförbud här på Gotland. Det är hårda tider som gäller när torkan blir för svår. Får rasta Mojje i trädgården och be att han kissar på blommorna. Såklart hjälper Mojje mig han fick ju vara på spa förra veckan...Någon rättvisa får det ju vara.
 
K r a m

Egoboost

Ibland kan jag känna att jag vill gå och lägga mig riktigt tidigt, först av alla i familjen. Jag kan längta till att krypa ned i min sköna säng med fluffigt täcke och alla kuddar. Jag älskar att dämpa ned belysningen för att sedan släcka ned helt och lyssna en stund på min bok. Det blir lite som att nattas,  att någon läser ett kapitel. Det hade ju varit lyxigt om K ville läsa för mig men då skulle "lässtunden" bli väldigt kort. Typ högst två meningar eller nåt innan han själv skulle somna.
 
Ofta kan jag känna att jag vill somna snabbt för att jag längtar  så mycket efter morgondagens morgonyoga. De allra bästa dagarna börjar med yoga efter morgonpromenad med Mojje och frukost. Sen är det som om jag är mer redo för dagens timmar och händelser. En slags ritual för mitt välbefinnande, en gåva till mig själv. 
 
Jag börjar med att trycka på ONknappen på CD,n. Sätter in en skiva med underbart plingplong, lite flöjt lite dova trummor i ett rytmiskt magiskt ljud som får pulsen att sakta gå ned. Jag tänder ljuset i lyktan, rullar ut yogamattan och myser till det med en lyxig filt. Redo för passet låter jag mig guidas in i yogans värld. Efter (för det mesta) snälla övningar på yogamattan har jag vridit och stretchat ut stela muskler och leder. Solhälsningen, kobran och hunden genomströmmar min kropp. Njuter av stunden som avslutas med en stilla meditation. Efteråt känns det som jag svävar i ett  lyckorus klädd i lager med trådar vävda av harmoni och tillit.
 
Åhh jag är helt såld på yoga, det skulle jag aldrig trott för några år sedan. Då, för några år sedan skulle jag tycka det var "slöseri" med tiden. Nu har jag blivit mer ego och tycker det är ok, ja mer än ok. Jag ser det som livsviktigt och önskar att alla hittar något som tillför samma energi och glädje. I just love it ♥♥♥
 
Längtar till morgondagen....
 
K r a m