Äntligen nöjd

Ja äntligen känns det som om våren är här. Att få promenera längst stranden länge länge länge och se hur gräset i sanddynorna fångar vinden likt dansande älvor med vinden i håret. Åh, det är en ljuvlig och levande känsla! Höra havet, känna doften och låta sanden vika undan inför stegen som känns lätta och nästan blir som hoppsasteg av glädje med känsla av hopp inför kommande tid. 
 
Att vara nästan ensam på stranden den här tiden är speciellt och annorlunda. Det känns lyxigt och priviligierat, att få uppleva lugnet och tystheten på stranden nu. Vid sommartid är den fylld till bredden av soldyrkande badsugna strandbesökare och då kan man inte promenera med Mojje lös överallt utan får hålla sig till hundstranden som i och för sig inte är fy skam den heller!
 
Om ett par månader slår kafféerna upp dörrarna, vi kommer också att stå i kö för att köpa glass och dricka. Strandhuset ligger tryggt och väntar...
Att slå sig ned vid en södervägg och njuta en stund av lä och sol känns gott och omfamnande. Jag känner mig trygg och hemma.
Överallt växer stora fylliga buskar av salix med nakna grenar fyllda av gulliga ulliga videkissar. Kommer att tänka på barnvisan "Sov du lilla videung än så är det vinter"....men idag känns det som om vintern inte kommer tillbaka hit till Gotland i alla fall.
Solens strålar lyser upp strandstigen mellan videbuskarna och gör den spännande och magisk att vandra.Men bara titta! Hur vackert och läckert är inte detta!?
 
 
Första parkett på egen bänk med två av mina ♥ Kan inte få nog av denna vy. Havet underhåller med sitt skådespel där sjöfåglarna agerar statister till de skummande vågorna.
På väg hem stötte vi på ännu ett vårtecken. Tror det är en dubbelflikig snödroppe, så söt där de står i sin vita oskuldsklädda skrud, Åh jag blir galen av hur vackert det är. Jag tackar och bugar och njuter av allt naturen bjuder på.
 
K r a m

Kommentera här: