Att binda en bukett är som att plocka ihop minnen dofter och känslor. Buketten blir som en liten dikt. De blir alla lite olika beroende på sin växtkraft och personlighet... 

En bukett av vårens blommor jag bundit, med kärlek till livet och allt nytt som komma skall. Förväntan glädje och längtan flätas samman och varje blomma blir ett ord en vers en dikt, en tolkning av vårens poesi.

 

Som ett exklusivt pärlband kikar Liljekonvaljens vita klockor upp och förför mig med sin magiska doft. Underbart är kort och den andas rent friskt fråscht försommarbröllop och kärlek till mor.

 

Små små Pärlhyacinter så vackert underbart himmelsblå på raka nakna stjälkar får mig att känna vår, lycka och trädgårdsmys.

 

Ranunkeln bildar med sina kronblad de mest underbara bollar likt fantastiska små rosor eller minipioner. Som om de skulle vara gjorda av tunnaste silkespapper. De är som de läckraste praliner i en godisbutik, man kan inte få nog. 

 

Åhh så  blygsamt vacker du är min älskade Viburnum. Som fluffiga molnblommor målade av en tunn pensel med den skiraste ljusa grönska, allt blir vackert tillsammans med dig. Jag ÄLSKAR dig. 

 

Fontängräset får bli pricken över i i denna bukett, lite svävande som bara finns där. Som en påminnelse om sommarens barfotaspring på äng och strand. Sommar, vind, hav lek och glädje. 

 

Och så inramningen, basen lugnet famnen det gröna Salalbladen. Ja så var den klar, min lilla vårbukett. Min blomsterdikt skriven av och med vårens levande pensel.

 

Ännu en bukett som andas vår, den bästa! Vitsipporna plockade bakom huset i kväll. Alltid såååå underbart och enkelt vackert. 

 

K r a m