No mercy

På slutet av 80 talet gick jag en kurs i dekorationsmålning. Vårt dåvarande hus inredde jag lantligt och herrgårdsinspirerat. Jag målade alla möbler vi hade i ljust grå umbra och dekorerade med skira tunna målningar av rosetter blommor fåglar och blad. Jag hade till och med en egen verksamhet då jag tog emot beställningar. Ett av de större egna jobben jag gjorde var ett stort lite brandskadat skåp som  räddats ifrån tippen.
 
I nästan 20 år stod  skåpet i våra stora hall och passade som handen i handsken. Så flyttade vi och den tunga 1700-talsinspirerande möbeln passade inte längre  in. 10 år senare i en container och en flytt med oss till Gotland står skåpet nu synligt. 
 
Efter  1 år på plats har jag bestämt att måla över det. Började att lämna skåpdörrarna ifred men insåg att jag helt enkelt är färdig med det  ljuva snirkliga på detta sätt. Så penseln doppades i färgen och borta var motivet. Thjoffs thjoffs borta!
Det kändes befriande och jag vet inte om jag är riktigt nöjd med  färgen men jag är på god väg.... turkost passar in som färgaccent till vår annars så naturmilda färgskala. 
 Så med lite omild behandling kniv  och sandpapper gick jag lös på den annars så milt behandlade möbeln. Ändrar jag mig får jag helt enkelt hitta på något annat. Tur att det är en gammal rejäl trämöbel som tål lite hårda tag. 
Skapandet smittade av sig och tomma målardukar plockades fram och fylldes med färger och motiv av våra kreativa ungdomar som skapade härliga konstverk. Tänk att en regnig sommardag kan vara så härlig!
 
K r a m
1 Elisabet :):

skriven

Var sak har sin tid. Visst är det ändå ganska skönt att livet inte står stilla och att till och med vår smak förändras...

Svar: Ja helt rätt, dumt att stå still om man ändå inte är nöjd.
Mellanhimmelomylla / Lena

Kommentera här: